Indenrigs- og sundhedsminister Sophie Løhde besøger i disse dage Grønland for at drøfte, hvordan samarbejdet på sundhedsområdet mellem Danmark og Grønland kan styrkes.
Under besøget har Sophie Løhde også i går haft lejlighed til at møde nogle af de grønlandske kvinder, der er berørt af spiralsagen, og som tidligere i år fik en undskyldning af den danske statsminister og formanden for Naalakkersuisut.
Og mødet gjorde et stort indtryk på Sophie Løhde:
Jeg blev meget berørt af at høre de personlige beretninger fra de modige grønlandske kvinder, som jeg er dag mødtes med sammen med min grønlandske ministerkollega. Det var dybt rørende at få fortalt, hvordan kvinderne som helt unge fik opsat spiral, uden at de havde givet samtykke. Vi kan ikke ændre fortiden, men vi kan lære af den, så vi aldrig gentager de svigt, kvinderne har oplevet.
Naalakkersuisoq for Sundhed og Personer med Handicap Anna Wangenheim udtalte:
Det gør et dybt indtryk at høre de berørte kvinders egne fortællinger. En ting er at læse om de berørte kvinders oplevelser i den uvildige udredning der blev offentliggjort i sidste måned, noget helt andet er at sidde overfor dem og mærke den smerte og styrke, der ligger i deres personlige oplevelser. Jeg har stor respekt for de kvinder, der deltog i mødet og havde modet til at dele deres historie med os. Det kræver styrke. Hele oplevelsen understreger, hvor vigtigt det er, at efterforløbet bliver håndteret hurtigt og ordentligt.
På mødet kunne Sophie Løhde fortælle, at den danske regering arbejder på at etablere en forsoningsfond, som blandt andet skal give mulighed for individuel økonomisk godtgørelse til kvinder berørt af spiralsagen.
Godtgørelsesordningen vil blive fastsat ved lov i Danmark og forventes at træde i kraft i første halvår af 2026. Derefter vil berørte kvinder have mulighed for at søge om godtgørelse, og de første udbetalinger forventes at ske i andet halvår af 2026.
Indenrigs- og sundhedsminister Sophie Løhde udtaler i den forbindelse:
Det er vigtigt, at vi får fastsat en lovbunden ordning for individuel godtgørelse for kvinder berørt af spiralsagen og får givet kvinderne vished om, at ordningen er klar næste år. Jeg har haft gode drøftelser om forsoningsfonden med min grønlandske ministerkollega, Anna Wangenheim, under mit besøg, hvor vi blandt andet har vendt, hvordan vi bedst samarbejder om at etablere ordningen.
---------
Sophie Løhde aamma Anna Wangenheim spiralilersuisimaneq pillugu suliami arnanik kalaallinik eqqugaasunik ataatsimeeqateqarput
Nunamut namminermut peqqissutsimullu ministerip Sophie Løhdep aamma Peqqissutsimut inunnullu Innarluutilinnut Naalakkersuisup Anna Wangenheimip kalaallit arnat spiralilersuisimaneq pillugu suliami eqqugaasut ippassaq naapippai. Arnat ataatsimiinnerminni misigisatik oqaluttuaraat, aamma 2026-mi siullermeerluni aningaasatigut taarsiisoqarnissaa naatsorsuutigineqarpoq.
Danmarkip aamma Kalaallit Nunaata akornanni peqqissutsimut tunngatillugu suleqatigiinneq qanoq pitsanngorsarneqarsinnaanersoq paasiniarlugu oqaloqatigiinnissaq siunertaralugu nunamut namminermut peqqissutsimullu ministerip Sophie Løhdep Kalaallit Nunaat ulluni makkunani tikeraarpaa.
Tikeraarnerup nalaani Sophie Løhde kalaallinik arnanik spiralilersuisimaneq pillugu suliami eqqugaasut ilaannik, aamma ukioq manna siusinnerusukkut danskit ministeriannit aamma Naalakkersuisut Siulittaasuannit utoqqatserfigineqarsimasunik ippassaq naapinnissaannut periarfissaqarsimavoq.
Ataatsimiinneq Sophie Løhdep killitsinnareqaa:
Naalakkersuisoq kalaaleq suleqatigisara peqatigalugu ullumikkut kalaallit arnat sapiitsut naapitatta oqaluttuaat tusarlugit assut killitsinnarpoq. Arnat inuusuttuaraallutik akuersinikuunatik qanoq ilillutik spiralilersinneqarsimanersut tusarlugu assut killitsinnarpoq. Pisimasut allanngortissinnaanngilavut, ilinniarfigisinnaavavulli, taamaalilluta sumiginnaanermik arnat misigisimasaasa assinganik pisoqaqqinngisaannarniassammat.
Peqqissutsimut inunnullu Innarluutilinnut Naalakkersuisoq Anna Wangenheimi oqaluttuarpoq:
Arnat eqqugaasut namminneq oqaluttuaat tusarlugu assut killitsinnarpoq. Spiralilersuisimaneq pillugu arlaannaanulluunniit attuumassuteqanngitsumik misissuineq qaammammi kingullermi saqqummersinneqartoq atuarlugu allaavoq, aammali namminneq misigisaminnik oqaluttuartut tusaallugit aamma anniaataat nukittussusiallu malugalugit allarluinnaavoq. Arnat ataatsimiinnermi peqataasut namminnerlu misigisatik pillugit sapiissuseqarlutik oqaluttuartunut assut ataqqinnippunga. Nukittusariaqarpoq. Sukkasuumik peqqissaartumillu malitseqartitsinissap pingaaruteqassusia misigisaannit erseqqissarneqarpoq.
Danskit naalakkersuisuisa saammaasseqatigiinnissamut aningaasaateqarfimmik pilersitsinissaq sulissutigigaat ataatsimiinnermi Sophie Løhde oqaluttuaraa, taamaalilluni ilaatigut arnat spiralilersuisimaneq pillugu suliami eqqugaasut tamarmik immikkut aningaasatigut taarsiiffigineqarnissaat periarfissaalissaaq.
Aningaasatigut taarsiinissaq Danmarkimi inatsisitigut aalajangersarneqassaaq aamma 2026-mi ukiup affaani siullermi atuutilernissaa naatsorsuutigineqarpoq. Tamatuma kingorna arnat eqqugaasut aningaasatigut taarsiiffigineqarnissamik qinnuteqarsinnaalissapput, aamma 2026-mi ukiup affaani kingullermi akiliinerit siulliit isumagineqarnissaat naatsorsuutigineqarpoq.
Nunamut namminermut peqqissutsimullu ministeri Sophie Løhde tassunga atatillugu oqaaseqarpoq:
Arnanut spiralilersuisimaneq pillugu suliami eqqugaasunut immikkut aningaasatigut taarsiisoqarnissaanut inatsisitigut pisussaaffeqarnissarput pingaaruteqarpoq aamma aaqqissuussinerup aappaagu piareernissaa pillugu arnat ilisimasaqarnissaat pingaaruteqarpoq. Tikeraarnerma nalaani Naalakkersuisumik kalaallimik suleqatinnik Anna Wangenheimimik saammaasseqatigiinnissamut aningaasaateqarfik pillugu oqaloqatiginninnera ingerlalluarpoq, tassani ilaatigut qanoq ililluta pitsaanerpaamik aaqqissuussinermik pilersitsinissaq pillugu suleqatigiissinnaanerluta eqqartorparput.